Lästid: 2 minuter
Hej,
Det är fredag och nytt nyhetsbrev. Förra veckan gjordes det första utskicket. Det blev inte perfekt, men det blev av!
Denna vecka riktar vi in oss på ’ständiga förbättringar’. Vi kommer bara skrapa på ytan i det här formatet men vi gör ett försök. Vi fokuserar på relationen mellan varuägare och tullombud. Låt oss dyka rakt in.
”Jag har ännu inte träffat på en importör som jag inte har hittat fel hos”
Så lät det från en erfaren tullrevisor när jag var nyanställd i Tullverket. Och det stämmer, alla importörer och tullombud kan göra fel och gör det. Allt är dock inte värt att rätta, men fler fel innebär ökad risk att det kostar - medvetet eller omedvetet.
Fel i tulldeklarationer upptäcks på två sätt; av Tullverket eller av någon annan.
När Tullverket initierar kontroll och upptäcker fel tar de ut tulltillägg. Vid egeninitierad rättelse av någon annan (tullombud/varuägare) uteblir tulltillägg. Det lönar sig med ett kontrollsystem som kan föregå tullen.
Hur kommer man igång om man är på ruta 0? Det finns bra digitala verktyg på marknaden, men börja inte med att leta efter den perfekta lösningen. Börja där du redan är investerad. Börja med att utveckla relationen med ditt tullombud.
 |
|
Ständiga förbättringar
Ständiga förbättringar är en metodik som fokuserar på att kontinuerligt identifiera och åtgärda problem för att förbättra leveranser. Leverantörer är bra på det, med fokus på den interna driften. Varuägare har också anledning att engagera sig och sätta fokus på just sin tullhantering.
Det varuägare vill ha när de anlitar ett tullombud är att någon annan än dem själva skriver tulldeklarationen. I den relationen finns mer eller mindre inbyggd potential att leverantören per automatik också:
- Optimerar varuägarens importprocess.
- Har en bra kommunikation.
- Minskar kostnader där det går.
- Följer upp och utvärderar.
Här bör inget tas för givet, och det betyder inte att ombudet inte är bra eller inte går att lita på. Tvärtom fokuserar dem antagligen på att snabbt göra klart deklarationerna, kanske med bristfälliga underlag.
För att komma igång med förbättringsarbetet är tipset att inleda strukturerade möten, t.ex. kvartalsvis. Som varuägare vill du veta hur du kan bli bättre, det vill ombudet med. En bra kommunikation är bådas ansvar.
Här är 6 punkter att följa för att komma igång med samtalet mellan varuägare och tullombud:
- Boka in kvartalsmöte.
- Var kreativ kring stakeholders och gå utanför 1-1 mellan operativ köpare - operativ genomförare för det här mötet. Med deltagare som vanligtvis inte är delaktiga i den dagliga driften kommer ni märka uppsving i engagemang.
- Tänk ordentligt igenom en agenda. Båda parter gör det till första mötet, sedan kan ni besluta tillsammans eller växla mellan er vem som tar lead per möte.
- Fastna inte på specifika operativa avvikelser, syftet är inte att släcka bränder (det görs på operativt möte) utan att driva fram (små) genomförbara förbättringar av processerna där flaskhalsar/problem uppstår.
- Sätt små men tydliga åtgärder till alla problem till nästa möte (båda parter). Välj egna KPIer.
- Utvärdera mötet och samarbetsstrategin, experimentera med och förbättra agendan löpande. Var rak och öppen med strategin.
Det var allt denna gång. Hoppas du tyckte om det. Tack för att du prenumererar och vi ses igen om en vecka!
/Fredrik
PS. Sprid gärna utskicket och be kollegor anmäla sig på sajten. Jag välkomnar alla synpunkter och tips via [email protected]
|
|
Prenumerera på nyhetsbrevet och få det direkt i inkorgen
För dig som jobbar med, studerar eller har intresse av tull.
Det är helt gratis. Avfölj när du vill.
